Kroppen

Att få vara gravid är ett privilegium. Ibland känns det som det är det bästa tillstånd att vara i, andra gånger vet man inte hur man ska stå ut tiden ut. Jag har haft ganska lätta graviditeter. Ytterst lite illamående, inga egentliga "biverkningar". Jag har kunnat vara igång, promenera och röra på mig hela graviditeterna. Den andra graviditeten har det varit lite tyngre, men det är väl förståeligt eftersom jag inte haft samma möjlighet till att vila denna gång.

De sista veckorna har man ju inte känt sig direkt smidig och vigulant. Allt har varit obekvämt. Men det är så häftigt med kroppen tycker jag. Nu, bara ett par dagar efter förlossningen känns det nästan som en evighet sen jag var gravid. Det  är så otroligt skönt att kunna röra sig igen utan att behöva pusta och stånka för minsta lilla. Att själv kunna böja sig och knyta skorna, att få fast jackan, att kunna vara ute och leka i snön med Ebba. Igår gick jag en rask en timmes promenad, och utan den stora magen gick det hur lätt som helst.Visst trivdes jag med att ha en inneboende i mig. Känna buffar och sparkar. Men nog är det ännu skönare när hon är på utsidan och jag får ha min kropp lite mera för mig själv istället.

                              Att vara ute och leka i snön med Ebba går nu hur bra som helst.