Förlossningsberättelse

 
Det hör ju lixom till att när man fått barn och har en blogg ska man skriva en förlossningsberättelse. Oavsett om någon är intresserad eller inte ska jag skriva ner mina tankar kring min förlossning, så att jag bättre skall minnas.

Det startade med att vattnet gick natten till onsdagen 23.1. Pappa kom för att ta hand om Ebba och Jonas och jag for in till förlossningen. Eftersom jag var omföderska och öppen 3 cm när vi kom in blev vi inskrivna trots bara några fjuttiga värkar. Vi åkte till ABC för att äta lite och väntade. Åkte tillbaka till sjukhuset, tog en promenad nere vid stranden och väntade. Vi gick i trappor och väntade. Men värkarna kom inte riktigt igång.

Jag fick värkstimulerande dropp. Vi väntade ännu lite mera. Så småningom blev värkarna tätare och längre, men fortfarande ganska harmlösa. Vi såg på vänner avsnitt för att fördriva tiden. Efter att ha höjt på dosen värkstimulerande dropp ett antal gånger blev det tillslut ganska jobbigt. Fick en pcb-bedövning som tog bort all smärta. Istället började ganska snart det berömda trycket neråt kännas.

Barnmorskorna hade skiftesbyte och när den nya barnmorskan kom konstaterade hon bara att hon inte behövde undersöka, "huvudet syns, här ska födas barn". 7 minuter hemsk smärta, sen ett "plopp" och drygt 3 kg ren kärlek tittade ut.

Under själva förlossningen tyckte jag det var en jobbig förlossning. Men inte för att jag hade ont, utan för att jag tyckte det tog så länge. Det ville ju lixom inte hända något. Dessutom var det jobbigt eftersom man hela tiden visste ungefär vad som väntade. Men nu i efterhand måste jag konstatera att det var en ganska lätt förlossning. Förlossningens längd räknades till 3h 40 min (från regelbundna värkar tills babyn var ute) och av den tiden hade jag jobbiga värkar en ganska kort tid. Krystskedet tog bara 7 minuter, men kändes som betydligt mera och var jobbigare än med Ebba. Inga stygn behövdes vilket har gjort att det inte tagit så länge att återhämta sig. I efterhand är det ganska kul att vara gravid och föda barn, men nog är jag glad att det hela är över!

Så här roligt kan det vara att föda barn, åtminstone före det blir jobbigt.